Begåvad I Skolan
Resurser för att ta hand om barn som är särskilt begåvade förekommer oftast bara på enskilda skolor och som individuella initiativ, och för det mesta saknas det helt. En enkät av Pettersson (2011) som handlade om huruvida kommuner har en "handlingsplan för att bemöta/ta hand om elever med särskilda förmågor i matematik" visade att ingen av de 229 kommunerna som svarade då kunde visa upp någon sådan.
Denna sida innehåller några grunder i ämnet och tips om vilka andra resurser som finns och om vad man kan göra för att ge "stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt" (ur Skollagen, 1 kap, 4 §). Citat och bildexempel i texten är autentiska.
Läs gärna sidan Hur är det att vara begåvad? för att få bakgrundsinformation till råden som ges. Sidan Skollagen (2010:800) handlar om den nya skollag som började tillämpas 1 juli 2011. Denna nya skollag är betydligt bättre än den föregående vad gäller synen på begåvade barn i skolan.
Denna sida innehåller några grunder i ämnet och tips om vilka andra resurser som finns och om vad man kan göra för att ge "stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt" (ur Skollagen, 1 kap, 4 §). Citat och bildexempel i texten är autentiska.
Läs gärna sidan Hur är det att vara begåvad? för att få bakgrundsinformation till råden som ges. Sidan Skollagen (2010:800) handlar om den nya skollag som började tillämpas 1 juli 2011. Denna nya skollag är betydligt bättre än den föregående vad gäller synen på begåvade barn i skolan.
Information om särskilt begåvade barn ingår normalt inte alls i utbildningen till vare sig lärare, specialpedagog eller skolpsykolog. För gruppen särskilt begåvade elever finns heller ingen tradition av anpassning av undervisningen, trots att de enligt skollagen har lika stor rätt till det som andra barn. Dock börjar saker hända, och särbegåvning tas allt oftare upp i media.
Skolverket har publicerat Stödmaterial för arbete med särskilt begåvade elever. September 2014 kom uppdraget från regeringen att "stimulera och stödja grund- och gymnasieskolors arbete med särskilt begåvade elever genom att utarbeta ett särskilt stödmaterial", ett stödmaterial som nu alltså publicerats. Skolverket redovisning av uppdraget gör också tydligt att deras arbete inom området begåvade elever kommer att fortsätta genom att sprida materialet och "diskutera och föreslå hur ett mer omfattande nationellt stöd för särskilt begåvade elever skulle kunna se ut".
Skolverket har publicerat Stödmaterial för arbete med särskilt begåvade elever. September 2014 kom uppdraget från regeringen att "stimulera och stödja grund- och gymnasieskolors arbete med särskilt begåvade elever genom att utarbeta ett särskilt stödmaterial", ett stödmaterial som nu alltså publicerats. Skolverket redovisning av uppdraget gör också tydligt att deras arbete inom området begåvade elever kommer att fortsätta genom att sprida materialet och "diskutera och föreslå hur ett mer omfattande nationellt stöd för särskilt begåvade elever skulle kunna se ut".
Upptäcker lärare begåvade elever?
Det kan vara svårt att som lärare hitta vilka av ens elever som är särskilt begåvade. När man ber lärare att identifiera sina mest begåvade elever visar (amerikansk) forskning att de tenderar att välja de barn som är öppna och sociala, som sköter skolarbetet utan krångel, som är självgående och som gör som de blir tillsagda. Tyvärr missar lärare lätt de begåvade som är mer inåtvända eller blyga, eller som ifrågasätter och sätter sig på tvären. Man missar också de som är uttråkade på grund av brist på stimulans och därför drömmer sig bort, stökar och bråkar, eller verkar sakna koncentrationsförmåga. En del begåvade visar inte alls sin potential.
Det är viktigt att skilja på gruppen begåvade barn och den grupp barn som är högpresterande i skolan. Vissa begåvade, men inte alla, blir högpresterande elever. Andra är minst lika begåvade men utan att det syns i provresultat eller i klassrummet.
Det kan vara svårt att som lärare hitta vilka av ens elever som är särskilt begåvade. När man ber lärare att identifiera sina mest begåvade elever visar (amerikansk) forskning att de tenderar att välja de barn som är öppna och sociala, som sköter skolarbetet utan krångel, som är självgående och som gör som de blir tillsagda. Tyvärr missar lärare lätt de begåvade som är mer inåtvända eller blyga, eller som ifrågasätter och sätter sig på tvären. Man missar också de som är uttråkade på grund av brist på stimulans och därför drömmer sig bort, stökar och bråkar, eller verkar sakna koncentrationsförmåga. En del begåvade visar inte alls sin potential.
Det är viktigt att skilja på gruppen begåvade barn och den grupp barn som är högpresterande i skolan. Vissa begåvade, men inte alla, blir högpresterande elever. Andra är minst lika begåvade men utan att det syns i provresultat eller i klassrummet.
Informationsmaterial
Anpassning av undervisning för begåvade barn ingår normalt inte i lärarutbildningar i Sverige idag. Ett sätt att hjälpa såväl sig själv som andra i liknande situation är att försöka sprida information om begåvning och begåvade barns behov. Föreningen Mensa (se information på sidan om Mensa Sveriges GCP) erbjuder gratis att informatörer kommer ut till skolan och föreläser, något som brukar bli uppskattat bland personalen. Ett annat sätt är att dela med sig av eller tipsa om det informationsmaterial som finns på denna sida. På nätet finns massor med information, men det effektivaste är att ha något specifikt att rekommendera eller helst lämna fram. Man kan länka eller hänvisa till Skolverkets stödmaterial, som ger både bra information och förslag till anpassning av undervisningen. Man kan också fråga om skolan kan tänka sig att köpa in boken Se mig som jag är: Om särbegåvade barn i skolan av Camilla Wallström, som är enkel att ta till sig och alltid är min första rekommendation för skolpersonal som vill läsa om ämnet.
Här finns ett kort informationsblad (pdf) om begåvning inklusive kännetecken och bemötande. Det är tänkt att skrivas ut dubbelsidigt och vikas på mitten till A5-format.
Anpassning av undervisning för begåvade barn ingår normalt inte i lärarutbildningar i Sverige idag. Ett sätt att hjälpa såväl sig själv som andra i liknande situation är att försöka sprida information om begåvning och begåvade barns behov. Föreningen Mensa (se information på sidan om Mensa Sveriges GCP) erbjuder gratis att informatörer kommer ut till skolan och föreläser, något som brukar bli uppskattat bland personalen. Ett annat sätt är att dela med sig av eller tipsa om det informationsmaterial som finns på denna sida. På nätet finns massor med information, men det effektivaste är att ha något specifikt att rekommendera eller helst lämna fram. Man kan länka eller hänvisa till Skolverkets stödmaterial, som ger både bra information och förslag till anpassning av undervisningen. Man kan också fråga om skolan kan tänka sig att köpa in boken Se mig som jag är: Om särbegåvade barn i skolan av Camilla Wallström, som är enkel att ta till sig och alltid är min första rekommendation för skolpersonal som vill läsa om ämnet.
Här finns ett kort informationsblad (pdf) om begåvning inklusive kännetecken och bemötande. Det är tänkt att skrivas ut dubbelsidigt och vikas på mitten till A5-format.
Länk till kort informationsblad (vikt A4)
Nästa länk går till ett tresidigt informationsmaterial (pdf) som beskriver hur styrkor ibland kan ställa till problem i praktiken, hur man bör bemöta begåvade elever och idéer till anpassning av undervisning.
Länk till informationsmaterial (3 sidor)
Hur bör begåvade barn bemötas i skolan?
Lika mycket stöd och ledning! Inte heller en begåvad elev klarar sig själv. Framför allt behöver de lära sig studieteknik för att inte få problem längre fram. Berätta för dem ifall man tycker de verkar ha stora resurser. Ge beröm även till den som brukar ha alla rätt.
Utmaningar på rätt nivå. Diagnostiska prov eller liknande för att hitta elevens nivå. Det normala är att en begåvad elev har olika nivåer i olika ämnen.
Förklara varför man ska göra eller lära sig saker. Dessa elever har ett större behov av att uppgifter känns meningsfulla. Ta frågor på allvar och säg som det är. Alla vill bli bemötta med respekt men för begåvade kan det bli extra aktuellt. De kräver i dessa fall att bli bemötta med respekt för att själva visa respekt för läraren.
Fråga föräldrarna vad som brukar fungera. Begåvade barn har ofta begåvade föräldrar. Vilka knep och rutiner har de hittat?
Utmaningar på rätt nivå. Diagnostiska prov eller liknande för att hitta elevens nivå. Det normala är att en begåvad elev har olika nivåer i olika ämnen.
Förklara varför man ska göra eller lära sig saker. Dessa elever har ett större behov av att uppgifter känns meningsfulla. Ta frågor på allvar och säg som det är. Alla vill bli bemötta med respekt men för begåvade kan det bli extra aktuellt. De kräver i dessa fall att bli bemötta med respekt för att själva visa respekt för läraren.
Fråga föräldrarna vad som brukar fungera. Begåvade barn har ofta begåvade föräldrar. Vilka knep och rutiner har de hittat?
Nya utmaningar är bästa belöningarna! Det är utmaningar som är det roliga.
OBS! "Stimulans" är inte detsamma som att få mer att göra, alltså att få flera uppgifter av samma typ. En "extrabok med likadana uppgifter" blir inte stimulans, det blir en bestraffning för att man varit för snabb. Stimulans innebär svårare utmaningar och uppgifter man blir tvungen att kämpa med. Det innebär färre repetitioner och en möjlighet att gå vidare med nya begrepp och tekniker. Först då får ett begåvat barn stimulans på samma sätt som deras jämnåriga redan får med vanliga uppgifter.
Ibland kan man möta åsikten "man kan inte bara få göra nya, roliga saker hela tiden. Man måste repetera också". Det stämmer att uppgifter inte måste vara roliga, men de ska vara meningsfulla. Att repetera sådant man redan kan är inte meningsfullt.
Ibland kan man möta åsikten "man kan inte bara få göra nya, roliga saker hela tiden. Man måste repetera också". Det stämmer att uppgifter inte måste vara roliga, men de ska vara meningsfulla. Att repetera sådant man redan kan är inte meningsfullt.
Exempel på anpassning av skolsituationen till begåvade elever
Jag har samlat några positiva exempel ur verkligheten på hur begåvade barn bemötts i skolan och hur man har anpassat situationen i skolan efter dem på en separat sida med goda exempel. Camilla Wallströms rapport Maximal utveckling för alla: Hur möter skolan elever med goda studieförutsättningar innehåller också exempel på hur undervisning anpassats till denna grupp elever. På sidan Mattetalanger finns många tips kring matematik.
Ibland kan dock den viktigaste "anpassningen" ibland vara så enkel som att läraren förstår att barnet är begåvat och börjar prata med och behandla barnet utifrån den insikten.
Socialt samspel, självförtroende och självkänsla
Ibland kan särskilt begåvade barn ha svårt att läsa av kroppsspråk och socialt spel bland jämnåriga med genomsnittlig begåvning, medan de fungerar utmärkt tillsammans med andra begåvade barn. En viktig punkt är därför att alltid försöka sammanföra begåvade barn med varandra. De kan då kommunicera med varandra på sin egen nivå istället för att behöva anpassa sig. Man kan också behöva lära ut vissa regler och hur man ska bete sig ifall det vållar problem att barnet inte förstår sina ålderskamrater. Utgångspunkten måste alltid vara ett respektfullt bemötande, om man vill att barnet självt ska visa respekt.
En annan punkt som har tagits upp ovan är intellektuell stimulans. Forskning har visat att det sociala samspelet kan förbättras om barnet får intellektuell stimulans på sin nivå. Genom att utmana barnet mer i skolan kan man alltså förbättra även den sociala situationen. Man tror att detta beror på minskad stress och bättre självförtroende.
Ibland kan särskilt begåvade barn ha svårt att läsa av kroppsspråk och socialt spel bland jämnåriga med genomsnittlig begåvning, medan de fungerar utmärkt tillsammans med andra begåvade barn. En viktig punkt är därför att alltid försöka sammanföra begåvade barn med varandra. De kan då kommunicera med varandra på sin egen nivå istället för att behöva anpassa sig. Man kan också behöva lära ut vissa regler och hur man ska bete sig ifall det vållar problem att barnet inte förstår sina ålderskamrater. Utgångspunkten måste alltid vara ett respektfullt bemötande, om man vill att barnet självt ska visa respekt.
En annan punkt som har tagits upp ovan är intellektuell stimulans. Forskning har visat att det sociala samspelet kan förbättras om barnet får intellektuell stimulans på sin nivå. Genom att utmana barnet mer i skolan kan man alltså förbättra även den sociala situationen. Man tror att detta beror på minskad stress och bättre självförtroende.
"Vill dela med mig för att visa att det finns hopp, och lärare som förstår och engagerar sig. Min dotter går i åk 4 och har precis påbörjat matte för åk 7. Hon läser engelska samt So med åk 5. Hon älskar skolan och hennes sociala relationer har förbättrats i takt med att hennes uppgifter blivit stimulerande. Hon mår uppenbart jättebra av utmaningarna och det lite anmärkningsvärda är att hennes självbild har stärkts vilket visar sig genom de initiativ hon tar när det gäller kompisar. Just den sociala biten var ett stort problem förut. Så genom att skoluppgifterna hamnat på rätt nivå så har kompisrelationerna förbättrats"
Kommunikationen mellan föräldrar och skola
Hem och skola måste prata om "samma barn" innan man kan komma med förslag på åtgärder. Skolpersonal kan stöna över föräldrarnas oförmåga att se samma saker som personalen ser. Ibland behöver man kanske släppa lite på prestigen och våga lyssna på föräldrarna, för tänk om de har rätt? Forskning kring detta visar att föräldrar som misstänker att deras barn är särskilt begåvat har rätt i de allra flesta fall.
Hem och skola måste prata om "samma barn" innan man kan komma med förslag på åtgärder. Skolpersonal kan stöna över föräldrarnas oförmåga att se samma saker som personalen ser. Ibland behöver man kanske släppa lite på prestigen och våga lyssna på föräldrarna, för tänk om de har rätt? Forskning kring detta visar att föräldrar som misstänker att deras barn är särskilt begåvat har rätt i de allra flesta fall.
Barnets föräldrar är en underskattad informationskälla. Om en förälder tar upp frågan bör det tas på allvar, speciellt eftersom det för många föräldrar är en svår sak att föra fram. Ämnet är fortfarande väldigt känsligt och föräldrar är normalt nervösa för hur det kommer att tas emot.
Förslag till lösningar på vanliga problem
Vissa drag verkar återkomma då och då hos begåvade barn trots att man normalt inte förknippar dem med begåvning. Här är några exempel tillsammans med förslag till lösningar:
Dålig handstil. Beror ofta på att man tänker så mycket fortare än man skriver, att man ofta lärt sig själv eller övat mer på egen hand. De kan också tycka att det är onödigt att skriva snyggare om det redan är läsligt. I det här fallet kan man behöver fråga sig vad som behövs. Behöver det vara mer än läsligt? Kan eleven få skriva på dator, alphasmart eller surfplatta istället? Om handstilen verkligen behöver förbättras behöver man troligen börja med att försöka få eleven att förstå varför, vad som är poängen med att skriva snyggt.
Svårt att komma igång. Att ha svårt att komma igång med en uppgift kan bero på att man vill tänka igenom "allt" först och ser massor av alternativ. Det kan också bero på att uppgiften inte är intressant eller stimulerande, eller att barnet har drag av perfektionism. Begåvade barn är inte mer självaktiverande, detta är en myt. De behöver samma stöd och uppmuntran som andra elever. Om uppgiften inte är uppenbart intressant och stimulerande kan det dessutom behövas en extra lång "startsträcka". Om barnet i en skrivuppgift vill planera och tänka igenom allt noga i början kanske det inte blir någonting alls skrivet på den avsatta tiden. Det kan då hjälpa att förtydliga uppgiften: det handlar faktiskt inte om att skriva så bra man kan, utan det handlar om att skriva klart något på 60 minuter (eller vilken tidsram det nu handlar om). Man kan behöva ge instruktioner om att ägna max 5 minuter åt att välja ämne, max 30 minuter åt planering och resten åt att skriva. Eleven måste gå vidare med nästa steg även om de inte är nöjda med det föregående. Det är nyttigt för alla att öva på detta, men speciellt för den begåvade elev som har förmåga att se vägen till en fantastisk slutprodukt som skulle ta väldigt lång tid att slutföra. Man kanske behöver jobba med stödord eller göra mindmaps för att få perspektiv, använda en timer för att inte tiden ska rinna iväg eller bestämma sig för hur man ska belöna sig när man är klar.
Motstånd mot att avbryta och byta aktivitet. Om man är koncentrerad och har kommit igång vill man fortsätta. Eftersom begåvade barn ofta är ovanligt bra på att koncentrera sig under längre perioder, förutsatt att de är intresserade, kan det bli extra svårt att bryta för rast eller en ny lektion. Särskilt begåvade barn kan som regel arbeta koncentrerat på en intressant uppgift klart längre tid än en vanlig lektion. När det finns ett schema man måste hålla sig till är det svårt att komma åt barns motstånd mot att bli avbruten när de kommit igång och är som mest produktiva. Man kan dock vara öppen för att låta elever som inte vill gå på rast få fortsätta jobba eller försöka vara flexibel på andra sätt. Vissa skolor jobbar friare vad gäller tider och vilka ämnen eleverna jobbar med. Kraven på egen planering och disciplin blir större med ett sådant friare arbetssätt, och det passar inte alla barn.
Svårt för att redovisa stegvis hur man löst en uppgift. När tankar och idéer kommer lätt och intuitivt vet man inte hur man kom fram till svaret. Det kan gälla både inom matematik och andra ämnen. Det går inte att redovisa sin väg till svaret om man faktiskt löste uppgiften i ett enda steg. När begåvade barn behöver lära sig att redovisa stegvis behöver de förstå poängen med att göra det. Att något känns meningsfullt är viktigt. Ett sätt är att ge dem allt svårare uppgifter så att de till slut inte kan hitta lösningen utan att dela upp den i flera steg. Läraren kan också föreslå att eleven ska förklara lösningen för någon yngre eller ett småsyskon så att de verkligen förstår. Eleven behöver troligen också lära sig hur man i praktiken ska göra när man redovisar saker steg för steg. Det behövs tydliga och konkreta exempel på vad som förväntas.
Behöver man bry sig om de som redan presterar på hög nivå? Det är fullt möjligt att ha bra betyg och underprestera samtidigt. Det går att prestera mer än sina klasskamrater och ändå tycka det är tråkigt, undvika att lära sig någon studieteknik och få svårigheter högre upp i årskurserna. Läraren behöver vara öppen för att dessa elever finns, och att även de kan behöva anpassning för att nå längre. Anpassningen blir densamma som för andra begåvade elever.
Vad göra med de som är kunniga och snabbtänkta men socialt inte lika mogna? Att säga rätt svar rakt ut, eller att rätta läraren, är vanligen inte ett taktiskt sätt att bete sig. För att korrigera detta behöver man bemöta barnet med respekt. Om barnet känner sig sett och lyssnat på kommer det att lyssna mycket bättre. Förklara tydligt vad som händer. "När du gör [beteendet], så händer [olycklig konsekvens]. Försök att istället göra så här: ...".
Hur kan man stötta yngre begåvade barn (6-7-åringar), som har svårt med socialt samspel, i lekar med jämnåriga? Först måste man reda ut varför barnet har svårt med socialt samspel. Om det beror på att barnet inte har någon att prata med eller som gillar samma saker så är lösningen att hitta en mer passande miljö för barnet. Fortsätt stimulera det intellektuella. Fråga barnet vad de tycker händer, fråga föräldrarna. Se även svaret på förra frågan.
Hur vet jag om det är ADHD eller bara en uttråkad elev? En lärare har inte kompetensen att reda ut vad som är vad, men en lärare kan prova att anpassa skolsituationen. En pedagogisk kartläggning/utredning ger också ofta mer användbar information än en psykologutredning om vilken typ av anpassning som eleven kan behöva.
Vissa drag verkar återkomma då och då hos begåvade barn trots att man normalt inte förknippar dem med begåvning. Här är några exempel tillsammans med förslag till lösningar:
Dålig handstil. Beror ofta på att man tänker så mycket fortare än man skriver, att man ofta lärt sig själv eller övat mer på egen hand. De kan också tycka att det är onödigt att skriva snyggare om det redan är läsligt. I det här fallet kan man behöver fråga sig vad som behövs. Behöver det vara mer än läsligt? Kan eleven få skriva på dator, alphasmart eller surfplatta istället? Om handstilen verkligen behöver förbättras behöver man troligen börja med att försöka få eleven att förstå varför, vad som är poängen med att skriva snyggt.
Svårt att komma igång. Att ha svårt att komma igång med en uppgift kan bero på att man vill tänka igenom "allt" först och ser massor av alternativ. Det kan också bero på att uppgiften inte är intressant eller stimulerande, eller att barnet har drag av perfektionism. Begåvade barn är inte mer självaktiverande, detta är en myt. De behöver samma stöd och uppmuntran som andra elever. Om uppgiften inte är uppenbart intressant och stimulerande kan det dessutom behövas en extra lång "startsträcka". Om barnet i en skrivuppgift vill planera och tänka igenom allt noga i början kanske det inte blir någonting alls skrivet på den avsatta tiden. Det kan då hjälpa att förtydliga uppgiften: det handlar faktiskt inte om att skriva så bra man kan, utan det handlar om att skriva klart något på 60 minuter (eller vilken tidsram det nu handlar om). Man kan behöva ge instruktioner om att ägna max 5 minuter åt att välja ämne, max 30 minuter åt planering och resten åt att skriva. Eleven måste gå vidare med nästa steg även om de inte är nöjda med det föregående. Det är nyttigt för alla att öva på detta, men speciellt för den begåvade elev som har förmåga att se vägen till en fantastisk slutprodukt som skulle ta väldigt lång tid att slutföra. Man kanske behöver jobba med stödord eller göra mindmaps för att få perspektiv, använda en timer för att inte tiden ska rinna iväg eller bestämma sig för hur man ska belöna sig när man är klar.
Motstånd mot att avbryta och byta aktivitet. Om man är koncentrerad och har kommit igång vill man fortsätta. Eftersom begåvade barn ofta är ovanligt bra på att koncentrera sig under längre perioder, förutsatt att de är intresserade, kan det bli extra svårt att bryta för rast eller en ny lektion. Särskilt begåvade barn kan som regel arbeta koncentrerat på en intressant uppgift klart längre tid än en vanlig lektion. När det finns ett schema man måste hålla sig till är det svårt att komma åt barns motstånd mot att bli avbruten när de kommit igång och är som mest produktiva. Man kan dock vara öppen för att låta elever som inte vill gå på rast få fortsätta jobba eller försöka vara flexibel på andra sätt. Vissa skolor jobbar friare vad gäller tider och vilka ämnen eleverna jobbar med. Kraven på egen planering och disciplin blir större med ett sådant friare arbetssätt, och det passar inte alla barn.
Svårt för att redovisa stegvis hur man löst en uppgift. När tankar och idéer kommer lätt och intuitivt vet man inte hur man kom fram till svaret. Det kan gälla både inom matematik och andra ämnen. Det går inte att redovisa sin väg till svaret om man faktiskt löste uppgiften i ett enda steg. När begåvade barn behöver lära sig att redovisa stegvis behöver de förstå poängen med att göra det. Att något känns meningsfullt är viktigt. Ett sätt är att ge dem allt svårare uppgifter så att de till slut inte kan hitta lösningen utan att dela upp den i flera steg. Läraren kan också föreslå att eleven ska förklara lösningen för någon yngre eller ett småsyskon så att de verkligen förstår. Eleven behöver troligen också lära sig hur man i praktiken ska göra när man redovisar saker steg för steg. Det behövs tydliga och konkreta exempel på vad som förväntas.
Behöver man bry sig om de som redan presterar på hög nivå? Det är fullt möjligt att ha bra betyg och underprestera samtidigt. Det går att prestera mer än sina klasskamrater och ändå tycka det är tråkigt, undvika att lära sig någon studieteknik och få svårigheter högre upp i årskurserna. Läraren behöver vara öppen för att dessa elever finns, och att även de kan behöva anpassning för att nå längre. Anpassningen blir densamma som för andra begåvade elever.
Vad göra med de som är kunniga och snabbtänkta men socialt inte lika mogna? Att säga rätt svar rakt ut, eller att rätta läraren, är vanligen inte ett taktiskt sätt att bete sig. För att korrigera detta behöver man bemöta barnet med respekt. Om barnet känner sig sett och lyssnat på kommer det att lyssna mycket bättre. Förklara tydligt vad som händer. "När du gör [beteendet], så händer [olycklig konsekvens]. Försök att istället göra så här: ...".
Hur kan man stötta yngre begåvade barn (6-7-åringar), som har svårt med socialt samspel, i lekar med jämnåriga? Först måste man reda ut varför barnet har svårt med socialt samspel. Om det beror på att barnet inte har någon att prata med eller som gillar samma saker så är lösningen att hitta en mer passande miljö för barnet. Fortsätt stimulera det intellektuella. Fråga barnet vad de tycker händer, fråga föräldrarna. Se även svaret på förra frågan.
Hur vet jag om det är ADHD eller bara en uttråkad elev? En lärare har inte kompetensen att reda ut vad som är vad, men en lärare kan prova att anpassa skolsituationen. En pedagogisk kartläggning/utredning ger också ofta mer användbar information än en psykologutredning om vilken typ av anpassning som eleven kan behöva.
De begåvade barnen som resurs i skolan
I praktiken är brist på tid och resurser verkliga problem, och frågan har uppkommit om och hur man kan utnyttja begåvade barn som resurs i skolan. Vissa barn gillar att hjälpa sina kompisar med skolarbetet, och i dessa fall kan man ha inslag av det. Dock är det viktigt att försäkra sig både om att barnet verkligen vill ha en sådan roll, och att övriga elever accepterar det. Man bör inte låta det utgöra någon stor del. Om barnet har något specialintresse kan man låta dem presentera det inför klassen eller göra något som kan ställas ut i skolan. Arbetet inför detta kan bli en utmaning i sig.
Varning för grupparbeten där mer begåvade elever ska arbeta tillsammans med elever som inte är lika starka. Det blir sällan bra och bäddar för konflikter när barnen är på olika nivå vad gäller kompetens och, oftast, ambition. Det är svårt för barn att arbeta i grupp tillsammans med andra som intellektuellt sett är flera år yngre. Man brukar inte låta ett barn som går i femman grupparbeta tillsammans med andraklassare, men det är precis så det kan kännas för begåvade elever. Gruppera istället elever på liknande nivå och öppna gärna för att göra kunna göra arbeten individuellt.
I praktiken är brist på tid och resurser verkliga problem, och frågan har uppkommit om och hur man kan utnyttja begåvade barn som resurs i skolan. Vissa barn gillar att hjälpa sina kompisar med skolarbetet, och i dessa fall kan man ha inslag av det. Dock är det viktigt att försäkra sig både om att barnet verkligen vill ha en sådan roll, och att övriga elever accepterar det. Man bör inte låta det utgöra någon stor del. Om barnet har något specialintresse kan man låta dem presentera det inför klassen eller göra något som kan ställas ut i skolan. Arbetet inför detta kan bli en utmaning i sig.
Varning för grupparbeten där mer begåvade elever ska arbeta tillsammans med elever som inte är lika starka. Det blir sällan bra och bäddar för konflikter när barnen är på olika nivå vad gäller kompetens och, oftast, ambition. Det är svårt för barn att arbeta i grupp tillsammans med andra som intellektuellt sett är flera år yngre. Man brukar inte låta ett barn som går i femman grupparbeta tillsammans med andraklassare, men det är precis så det kan kännas för begåvade elever. Gruppera istället elever på liknande nivå och öppna gärna för att göra kunna göra arbeten individuellt.
Var kan lärare lära sig mer om begåvade/särbegåvade barn?
Det finns få kurser i Sverige som behandlar undervisning för begåvade barn. Dessa är de enda jag känner till:
- Specialpedagogiska institutionen vid Stockhoms universitet har två kurser som behandlar "området särbegåvning i lärandesituationer": Särbegåvning i skola och förskola I, 7,5 hp och forsättningskursen Särbegåvning i skola och förskola II, 7,5 hp.
- Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik vid Linnéuniversitetet har en kurs i matematikdidaktik: Stöd och utveckling av matematisk förmåga, 7,5 hp.
Ett enklare sätt att lära sig om denna elevgrupp är att själv ta initiativet. Så här kan du göra:
Det finns få kurser i Sverige som behandlar undervisning för begåvade barn. Dessa är de enda jag känner till:
- Specialpedagogiska institutionen vid Stockhoms universitet har två kurser som behandlar "området särbegåvning i lärandesituationer": Särbegåvning i skola och förskola I, 7,5 hp och forsättningskursen Särbegåvning i skola och förskola II, 7,5 hp.
- Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik vid Linnéuniversitetet har en kurs i matematikdidaktik: Stöd och utveckling av matematisk förmåga, 7,5 hp.
Ett enklare sätt att lära sig om denna elevgrupp är att själv ta initiativet. Så här kan du göra:
- Läs Skolverkets stödmaterial om att arbeta med särskilt begåvade elever.
- Läs böcker. Börja gärna med Camilla Wallströms Se mig som jag är.
- Läs på internet. Se min sida med utvalda länkar.
- Kontakta Mensa och få en gratis föreläsning i ämnet på skolan. Se min sida med information om Mensa Sveriges GCP.
- Kontakta Anita Kullander för att gå med i hennes Facebook-grupp för intresserade pedagoger (se sidan om Filurum-grupperna).
- Diskutera med kollegor (om möjligt) på arbetsplatsträffar och dylikt. Hur gör de med elever som lär sig och förstår snabbare än sina klasskamrater?
- Kontakta SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Utnyttja deras kompetens och kunskap. De jobbar inte (ännu) med att ta fram material och annat för denna grupp, men de har personal som är intresserade och som har läst om denna grupp. Telefon 010-473 50 00 (växel). Hemsida: http://www.spsm.se/
- Håll ögonen öppna i skolan. Kanske ser du någon som skulle tycka det var roligt med mer utmanande uppgifter...?
Spetsutbildningar
Inom gymnasiet och högstadiet har startats så kallade spetsutbildningar. Dessa vänder sig till högpresterande elever. Mer information finns på Skolverkets hemsida och för gymnasiet på www.spetsutbildningar.se.
Inom gymnasiet och högstadiet har startats så kallade spetsutbildningar. Dessa vänder sig till högpresterande elever. Mer information finns på Skolverkets hemsida och för gymnasiet på www.spetsutbildningar.se.
