Kännetecken
Vad begåvade barn har gemensamt beror på vilken definition man har av termen "begåvad". Denna hemsida handlar framförallt om de individer inom de översta 2-3 procenten av generell begåvning, eller med andra ord de 2-3 procent av befolkningen med högst intelligens. Kännetecknen nedan handlar om denna grupp.
Intelligens har definierats på många olika sätt, men kan generellt beskrivas som en väldigt allmän mental förmåga som bland annat innefattar att resonera, planera, lösa problem, tänka abstrakt, förstå komplexa idéer, lära sig snabbt och att lära sig av tidigare erfarenheter. Det innebär mer än bara faktainlärning, en avgränsad akademisk kompetens eller att prestera bra på test. Istället handlar det om en både bredare och djupare förmåga att förstå sin omgivning, d.v.s. att "fatta galoppen", att ge mening åt saker och klura ut hur man ska gå tillväga. (Gottfredson, 1997).
Eftersom begåvade individer har individuella styrkor och svagheter, och dessutom kombinerat med olika personlighetsdrag, så är gruppen förhållandevis spretig och svårsammanfattad. Den lista jag valt nedan bygger på den amerikanska Characteristics of Giftedness Scale, och samtliga punkter har stöd i forskning (länkar och referenser finns under rubriken "Referenser" nedan).
Kännetecken på att ett barn är särskilt begåvat
- Bra på att resonera logiskt
- Lär sig nya saker snabbt
- Har stort ordförråd
- Har mycket gott minne
- Kan fokusera långa stunder (om tillräckligt intresserad)
- Känslig (blir lätt sårad)
- Visar medkänsla
- Perfektionistisk
- Intensiv
- Känslighet för moraliska frågor
- Är väldigt nyfiken
- Ihärdig/uthållig (om intresserad)
- Har mycket energi
- Föredrar äldre kamrater
- Har många vitt skilda intressen
- Har mycket humor
- Lärde sig läsa tidigt eller älskar att läsa (om barnet är för ungt för att läsa så väldigt intresserad av böcker)
- Bryr sig mycket om rättvisa och likabehandling
- Uppvisar ett för åldern moget omdöme (åtminstone då och då)
- Är observant
- Har en livlig fantasi
- Är väldigt kreativ
- Tenderar att ifrågasätta auktoriteter
- Är bra på siffror
- Bra på att lägga pussel
Vissa kännetecken i listan ingår i definitionen av intelligens, såsom att resonera logiskt och snabbt lära sig nya saker. Andra tecken blir resultatet av snabbt tänkande och inlärning, till exempel stort ordförråd, vara bra på siffror och ett gott minne. Barnet som lär sig snabbt blir också tidigare än andra med kunskap och insikter, vilket ofta visar sig i intressen, omdöme och humor som normalt hör till högre åldrar. När den intellektuella utvecklingen ligger före är det heller inte konstigt att barnet söker sig till äldre kamrater eller vuxna.
Att ha en ovanligt stor förmåga leder också till ett motsvarande behov att använda sig av den förmågan. Den amerikanske psykologen Maslow (1998) beskrev det såhär: Personer med intelligens måste använda sin intelligens, personer med ögon måste använda sina ögon, personer med förmågan att älska har en impuls att älska och behöver älska för att känna sig fullt friska. Förmågor kräver att bli använda, och stillar sina krav endast när de används tillräckligt. Med andra ord, förmågor är behov, och därmed samtidigt inre värderingar. Samma sak gäller för den som har mycket spring i benen eller den som är ovanligt musikalisk. Den som har spring i benen behöver springa, den som kan höra massor av nyanser och mönster i musik dras till att njuta av och utforska den. Hos den som kan lära sig och förstå nya saker snabbt finns ett behov av att förstå och ett behov av intellektuell stimulans.
Att ha en ovanligt stor förmåga leder också till ett motsvarande behov att använda sig av den förmågan. Den amerikanske psykologen Maslow (1998) beskrev det såhär: Personer med intelligens måste använda sin intelligens, personer med ögon måste använda sina ögon, personer med förmågan att älska har en impuls att älska och behöver älska för att känna sig fullt friska. Förmågor kräver att bli använda, och stillar sina krav endast när de används tillräckligt. Med andra ord, förmågor är behov, och därmed samtidigt inre värderingar. Samma sak gäller för den som har mycket spring i benen eller den som är ovanligt musikalisk. Den som har spring i benen behöver springa, den som kan höra massor av nyanser och mönster i musik dras till att njuta av och utforska den. Hos den som kan lära sig och förstå nya saker snabbt finns ett behov av att förstå och ett behov av intellektuell stimulans.
Eftersom dessa barn är bättre på att se logiken (eller avsaknaden av logik) i allt möjligt följer ett behov av att saker och ting är logiska. Och om de inte får orsaker till en regel eller en tradition förklarat för sig kan barnet på grund av detta ifrågasätta regler och auktoriteter. Sökande efter orsak och verkan och av något sammanhängande kan också leda till en stark känsla för rättvisa och ibland sådant som att barnet vill bli vegetarian, eller tidigt engagerar sig i frågor om allas lika rättigheter. Behovet av en mer ordnad världsbild bidrar till utvecklandet av en etik och gör rättvisa till något grundläggande, framförallt om det kombineras med en känslighet för andra och andra känslor.
Förmågan att analysera och kritisera kan också riktas mot en själv och egna prestationer. Det är vanligt att vara självmedveten och att kritisera sig själv. Om man kan uppfatta och föreställa sig ett snyggt slutresultat går det inte att bortse från den bilden, man behöver förhålla sig till den. I bästa fall leder det till höga prestationer och ihärdighet, i sämsta fall till så höga krav att man inte för något gjort. Bägge kan kallas perfektionism, och kan yttra sig väldigt olika med väldigt olika resultat. Samma förmåga till analys och kritik kan också leda till att man blir väldigt kritisk mot andra, eller att man har svårt att samarbeta med någon vars föreställningsförmåga är mer begränsad.
Observera att ett barn som är särskilt begåvat i regel inte själv förstår vad det är som skiljer ut det från andra barn. Att man fungerar annorlunda märker dessa barn ofta själva, men vad som är annorlunda och vad som inte är annorlunda, och framförallt hur man ska hantera det, behöver barnet lära sig. Se sidan Hur är det att vara begåvad? för mer information kring detta.
Psykiatriska diagnoser
Några grunder som kan vara bra att känna till beträffande diagnoser:
Några grunder som kan vara bra att känna till beträffande diagnoser:
- "Begåvning" eller "särbegåvning" är inte och har aldrig varit en diagnos.
- De flesta begåvade barn har inte psykiska besvär.
- Man får inte några speciella psykiska besvär av att vara högt begåvad (eller av att inte vara högt begåvad)
- Problem uppstår då miljön inte passar, exempelvis då man är totalt uttråkad. Det är likadant för alla barn.
- Begåvade barn kan också ha diagnoser. Det är ungefär lika vanligt som hos andra barn.
- Begåvningen kan dölja en diagnos, och diagnoser kan dölja en begåvning. Det gör att det kan bli extra komplicerat att reda ut vad som är vad hos särskilt begåvade individer, eftersom en prestation som ser normal ut på ytan kan vara resultatet av en styrka och en nedsättning i kombination.
Referenser
Gottfredson, L. S. (1997). Mainstream science on intelligence: An editorial with 52 signatures, history, and bibliography. Intelligence, 24(1).
Citatet i original: "Intelligence is a very general mental capability that, among other things, involves the ability to reason, plan, solve problems, think abstractly, comprehend complex ideas, learn quickly and learn from experience. It is not merely book learning, a narrow academic skill, or test-taking smarts. Rather, it reflects a broader and deeper capability for comprehending our surroundings--"catching on," "making sense" of things, or "figuring out" what to do."
Maslow, A. H. (1998). Toward a psychology of being (3rd ed.). Wiley.
Citatet i original: "People with intelligence must use their intelligence, people with eyes must use their eyes, people with the capacity to love have the impulse to love and the need to love in order to feel healthy. Capacities clamor to be used, and cease in their clamor only when they are used sufficiently. That is to say, capacities are needs, and therefore are intrinsic values as well."
Silverman, L. K. (red.) (1993). Counseling the gifted and talented. Love Publishing
Characteristics of Giftedness scale:
Silverman, L. K. Characteristics of Giftedness Scale. Själva skalan (pdf).
Silverman, L. K. Characteristics of Giftedness Scale: Research and Review of the Literature. Innehåller bland annat referenser för skalan och dess komponenter (pdf). Fler detaljer från studien av Rogers som nämns i detta dokument (pdf).
Gottfredson, L. S. (1997). Mainstream science on intelligence: An editorial with 52 signatures, history, and bibliography. Intelligence, 24(1).
Citatet i original: "Intelligence is a very general mental capability that, among other things, involves the ability to reason, plan, solve problems, think abstractly, comprehend complex ideas, learn quickly and learn from experience. It is not merely book learning, a narrow academic skill, or test-taking smarts. Rather, it reflects a broader and deeper capability for comprehending our surroundings--"catching on," "making sense" of things, or "figuring out" what to do."
Maslow, A. H. (1998). Toward a psychology of being (3rd ed.). Wiley.
Citatet i original: "People with intelligence must use their intelligence, people with eyes must use their eyes, people with the capacity to love have the impulse to love and the need to love in order to feel healthy. Capacities clamor to be used, and cease in their clamor only when they are used sufficiently. That is to say, capacities are needs, and therefore are intrinsic values as well."
Silverman, L. K. (red.) (1993). Counseling the gifted and talented. Love Publishing
Characteristics of Giftedness scale:
Silverman, L. K. Characteristics of Giftedness Scale. Själva skalan (pdf).
Silverman, L. K. Characteristics of Giftedness Scale: Research and Review of the Literature. Innehåller bland annat referenser för skalan och dess komponenter (pdf). Fler detaljer från studien av Rogers som nämns i detta dokument (pdf).
